tisdag 31 mars 2015

Perfekt inomhusväder!



Jag hade sett fram emot att spendera några dagar i Vasa utan specifikt träningsprogram, traska på stan och kanske sitta på nån uteservering och bara lapa sol. Ta fram vårskorna och solglasögorna. Men den soliga staden är en slaskig, blåsig och ruskig stad för tillfället. Fast, det finns ju inget dåligt väder, bara dåliga kläder * scouthälsning* . Så det blev att ta fram mina röda knähöga gummistövlar istället. Läs: sitta inomhus. Som sagt har jag inget träningsprogram utan gör bara vad jag tycker och har lust med. Det är ju inte precis så att jag är taggad på några 2h:s löplänkar här i slasket. SEr redan fram emot nästa vecka då jag ju har gymkort tack vare Anna, tjoho!

Hade tänkt shoppa lite igår, är nämligen på jakt efter ett par byxor. Trots ypperlig expeditservice av Malin fann jag inte Byxorna. Det slutade med att jag köpte två tandborstar. Vårt egentliga ärende var en chillpresent till vår hedersmedlem Johanna. Efter 8 år i Österbotten är hon nu på väg hem till Åland. Till sjöss, ajöss... Det känns så sorgligt att jag inte tillåtit mej tänka på det ens. Världens bästa kämppis. Ska man tänka positivt är ju slutet alltid början på någonting nytt.

Johanna!


Vi hittade lite smått och gott åt henne, bland annat från P&S och en supersöt butik vid namn Liisa Koski. Den finns ganska nära Ollis (jag tror inte jag hittar dit igen, jag hittar ju absolut ingenstans). På några få kvadratmeter fanns otroligt många exklusiva och väldoftande choklad- och tesorter. Perfekt för min teälskande vän! Vore jag Nils-Karlsson Pyssling skulle jag definitivt bosätta mig i en av teburkarna och sniffa mej alldeles fördärvad. Besök den gärna om ni hittar dit!

I gårkväll hade vi vår sista officiella chillkväll, även om det bara var jag, Malin, Maria och Johanna. Som vanligt blev det degande och skitsnack. Hoppas vi får till en ny träff ännu i april när Underbara Sara kommer hem från Lillehammer. Då blir det lajban! Här är en gammal bild på delar av Vörånördarnas chillklubb:


Vi kände oss rätt nostalgiska igår och Johanna hittade världens fulaste bild på mig från tiden på internatet i Vörå. Jag är ju en riktig teaterapa och speciellt under gymnasietiden var jag alltid på G om nån ville spela in nån knäpp film. Jag tror temat för denna film var förlossning. Bilden är ett resultat av alltför låg självbevarelsedrift och två tennisbollar:


Jaha, vad ska jag berätta mera? Vår matematiklärare är sjuk så veckans alla lektioner är inhiberade. Typiskt när jag en gång är här! Traskade för en stund sedan iväg med Johanna för att panta flaskor. Vi blev sugna på lite tisdagsnötter (?) och stod plötsligt vid Punnitse & Säästä. (Där skulle jag bo varannan vecka om jag vore Nils-Karlsson Pyssling. Kan hända att jag inte vore så särskilt liten efter ett par veckor...)  Tonis mamma som äger P&S, tror nog att jag tar övergångsperiden, även kallad massakausi, på största allvar. Jag handlade ju där både igår och idag! Fick ett extra påskägg för det ;)

Något annat jag fick var en till del i min nästan kompletta samling av parkeringslappar. Jag är bäst på att parkera, hittar jämt nya spännande platser att park my Marc on. Och hör och häpna: inte en enda böter än!





P.s. Nu har vi blivit med Hund! En Shetlands Sheepdog är vår från och med morsdag. Den är svart och vit. Otto tycker att den ska heta Spike. Jag tycker att den ska heta Viggo eller Harald. Mamma tycker att den ska heta Låff efter lillasysters gosedjur. Jag väntar med spänning på vad de fantasifulla herremännen vill döpa doggen till. Det har ju bara räckt sisådär 1,5 vecka för dem att ens komma på ETT förslag.
Kanske det blir en omröstning här på bloggen? Vad har ni för förslag?

måndag 30 mars 2015

Tornedalsloppet och en efterlängtad semester

Det blev ingen höjdare för min del på startsträckan i lördags. Det var väldigt svårt att ta sig fram under första varvet och sedan då möjligheterna öppnade sig så tröt krafterna. Det kändes inte lätt nånstans under loppet och jag är inte nöjd med min insats. Jag växlade 28:e och 2,33 min efter Jauhojärvi.

Efter stafetten åkte jag och Christoffer till Levi där vi kommer att fira semester och njuta av vintern med Eric, Victor och Robin fram till torsdag. På söndag morgon körde jag och Christoffer ner till Svanstein på svenska sidan. Där deltog vi i Tornedalsloppet, ett 45 km långlopp i klassisk stil. Vi körde utan fästvalla som alla andra i top 12. Jag och Christoffer körde som ett team men tyvärr hade jag en sämre dag och kunde inte hjälpa till så mycket i täten. Christoffer var stark och tog hem spurtpriset efter 17 km, strax efter det fick jag släppa huvudklungan. Jag slutade på en 11:e plats ca 1,40 efter vinnaren. Christoffer var med ända in till slutet och blev fyra. 



Dagens snabbaste, Jennie Öberg och Christoffer Lindvall.

Team Fretti!



söndag 29 mars 2015

Heja Charles!

Julia Häger fick äran att som ensam dam hålla föreningens flagga högt under tremilen. Och vilken debut hon gjorde i seniorklassen, 35e! Här var det inte fråga om att bara delta, nej, utan fördomsfritt tävlande! Härligt! Ännu flera utropstecken!

Själv åkte jag betydligt långsammare tillsammans med farsan. Jag var ju helt enkelt tvungen att ta vara på den sista "snödagen", trots att benen inte var de allra piggaste. Kul länk blev det ändå!
Tidigare var jag ju lite osäker om jag eventuellt skulle åka upp till Ylläs eller Levi efter FM-tävlingarna, men efter en kort titt på väderleksrapporten bestämde jag mig för att åka söderut. Larsmo/Vasa alltså ;) Jag, mamma, pappa och Otto kom hem för nån timme sedan och jag åker mot Vasa först imorgon efter en sovmorgon och ett besök hos fammo.

Har inte ännu bestämt mig om jag ska träna normalt nästa vecka, och först därefter dega, eller om jag ska inleda degandet redan inkommande vecka. Vilket i-landsproblem. En sak är säker i alla fall: jag kommer för första gången någonsin att ha en ordentlig övergångs- och viloperiod. Inte bara en vecka med spontan träning eller vila, utan flera!

Därefter kommer jag att vara utvilad, pigg, fylld med motivation och fruktansvärt träningssugen!
(Just nu är jag fylld med motivation men trött som attan!)


lördag 28 mars 2015

Årets sista lopp: helt godkänt!

Damstafetten åktes idag och Julia, jag och Andrea placerade oss på 14e plats. 10e hade varit en möjlig placering om alla hade haft topplopp, men det får vi sikta på nästa år!

Julia åkte superbra och fick en härlig revansch på förra helgens stafett. Hon växlade som 17e. Jag tyckte jag lyckades disponera krafterna väl och speciellt de flacka partierna efter krönen kändes bra. Men uppför hittade jag inte drivet... Vilket kanske berodde på gårdagens totaltöming. Inget topplopp men definitivt inget dåligt lopp heller. Jag gjorde vad jag kunde helt enkelt. På grymma skidor, liksom igår! Tack till FSS med Mats och Johan. Växlade till Andrea som 14e, vilket också blev vår slutplacering. Andrea var inte nöjd med sitt lopp idag, hon tyckte inte att tekniken fungerade och att det inte kändes helt hundra. Kanske vi helt enkelt inte var återhämtade!

Fick annars ett fint pris av Andreas mamma (i och med att vi inte fick blommor igår) Snällt, eller hur?

Tänkte överhuvudtaget inget idag när jag tävlade. Förutom i sista backen, "inte en enda gång till vill jag maxa uppför denhär backen!" Så för min del blir det ingen tremil imorgon. Man ska sluta när man är på topp och det fortfarande känns roligt. Det finns helt enkelt ingen ork och glöd för att må dåligt i 90minuter till i morgon!

Säsongen är alltså slut för min del. Å vet ni, de e ganska skönt! Speciellt då jag efter min berg-och-dal-bana i januari och februari ÄNTLIGEN fick till två superlopp när det verkligen krävdes (stafetten i Pyhäjärvi och gårdagens parsprint).

Nu ska det bli otroligt skönt att inte vara tvungen att vara nervös 3 av veckans 7 dagar! Att slippa det ständiga letandet och slipandet av formen, allt under tidspress. Att låta kroppen och knoppen vila efter en intensiv säson med rekordmånga resdagar. Att inte packa en väska 8 gånger per vecka (det är medeltalet denna vinter). Samtidigt som jag säkerligen kommer att sakna hela cirkusen om bara nån vecka.

 Som helhet kan jag inte vara annat än nöjd med säsongen, även om den bjudit på en del besvikelser. Som den obotliga optimist jag är väljer jag att plocka med mig de bästa bitarna, spola ner skiten och blicka framåt. Jag tycker att jag tagit ett stort steg framåt, lärt mig en del om min kropp och att säsongen har bjudit på många oförglömliga upplevelser både i och utanför skidspåret. Inte minst denna vecka då jag delat alltför få kvadratmeter med en salig blandning av personligheter. Vi har haft enormt roligt, tack If Minken för att ni fixade detta för oss! Håller helt med Toni som i dagens ÖT rosar vår förening för smidig service och engagemang!

Jag återkommer med en ordentlig summering av säsongen!



Här får ni en bild av kortspelsresultatet när "familjen" spelade kort. Redan efter en dag hittade alla sin roll. Mam (jag), brorsan (oskar), lillan (julia), kattin (robin), syrran (andrea), setä (toni), doggen (christoffer) och papp (matias).


fredag 27 mars 2015

JAA!! 5E PLATS!!





Trots att femte platsen alltid inneburit blommor tidigare år, var det bara 3 nästa som fick iår! Typiskt. Vi fick blommor av Matu istället!! Han och Toni tog brons idag så Minken hade en bra dag!

Nu mår jag inte längre illa så snart kanske man kan börja njuta. Å tagga till inför morgondagen. Skriver mera sen för nu ska vi till butiken å fylla på förråden!

Brons och en 5:e plats till Minken!

Det blev en bra dag för Minken idag också. Emma och Andrea tog en superfin 5:e plats och herrarnas första lag med Matu och Toni fick BRONS! Föreningens första FM-medalj kom äntligen. Jag och Christoffer kämpade också bra men det räckte inte riktigt till en finalplats som var vår målsättning. Det gick ganska lätt de första två varven men sista varvet gick jag fullt från början till slut. Jag passerad två lag direkt i början och just innan mållinjen spurtade jag om det tredje. Vi blev 4:e i vårt heat och det räckte till en 12:e plats totalt. Ingen dålig placering det heller! Nu blir det att njuta av medaljkaffe och ladda för en snöig och tung morgondag.

torsdag 26 mars 2015

Parsprint imorgon!

Med skräckblandad förtjusning ser jag framemot morgondagen.
Klassisk parsprint med min bästa träningskompis Andrea. På en brutalt tung bana.
Fy bubblan var det kommer att göra ont!
Å vad roligt det kommer att bli!

För bara någon vecka sedan visste vi inte ännu om Andreas rygg skulle tåla den här tävlingen, så redan det att vi kan delta är en seger i sig!

Försöken åks kl.10 för vår del och finalen kl. 12.30 (Kolla på finalen i TV!!).
Ifjol blev vi sjunde och i år siktar vi på 5 bästa. Då ska allt klaffa!

Samtidigt som jag är väldigt taggad är jag rätt nervös. Vet inte vart jag ska ta vägen! På ett sätt vill jag stå på startlinjen medsamma, men samtidigt vill en del av mig att tiden ska gå långsammast möjliga.
Huh! Heja på oss imorgon!

En selfie från vår soliga veranda!

Min stafettpartner har mellanmålspaus i snödrivan!


onsdag 25 mars 2015

Vilodag för hela gänget!

Idag har vi mest bara degat, sett på film, spelat kort och ätit!
Oskar gjorde sina specialbiffar på förmiddagen, vi tjejer bjöd på två olika slags plättar till mellis och nu på kvällen åt vi ute. Brist på energi råder alltså inte!
 I synnerhet förmiddagsvädret var underbart så lite harmar det att vi mest satt inomhus. Men i helgen får vi väl vår dos av frisk luft! Vi tog faktiskt en kilometers skidutflykt för att ta lite foton. Här är ett smakprov:


P.S. Filmen Interstellar rekommenderas varmt!!

tisdag 24 mars 2015

Bra service i Ruka

Tjenare!

Vi anlände på söndag kväll hit till vår stuga. Förutom jag och Oskar bor också Julia, Andrea, Christoffer, Toni och Matu här.

Måndag

På måndag morgon åkte vi tjejer på en 2h:s klassisk länk. Den hade varit riktigt roligt om jag inte hade varit så jädrans trött och slö. Tur att det inte var tävling... På eftermiddagen hade Andrea och jag en helt ny träning på programmet. Andrea skulle ha 20min "mummohölkkä" och jag en "kort bastulänk". Vi klurade ut att tränare Rolle måste ha menat lugn joggning. Jag kände mig som pånyttfödd, nästan! Förutom träning och en rejäl matshopping gjorde vi inte så mycket annat. Låg och pruttade typ!

Under natten till tisdag  hade jag en nära-döden upplevelse.  Vi tjejer bor i ett rum på övervåningen och jag har klämt in en madrass i en slags 90-graders nisch i väggen. Kring klockan 5 vaknade jag och var tvungen att besöka vessan. Det kändes som att vi bodde i en bastu på 10 000m:s höjd, det fanns kanske en syremolekyl i rummet och den var definitivt inte inne i min sovalkov. Fick flashbacks till min tid som scout då man vaknade på morgonen i ett stekhett tält och dragkeden till tältet alltid strejkade. Så fort man fick upp en liten glipa stack man ut huvudet ur öppningen och bara lapade in syre samtidigt som huvudet och det svettiga håret kyldes ner med ca 50 grader. Nu hade jag ju ingen dragkedja att dra upp men ändå kändes det som en evighet innan jag mötte syret och kölden.

Ikväll är det definitivt bastuförbud!

Tisdag

På morgonträningen testade jag och Andrea backen upp till stadion. Den backen som ni säkert sett flera gånger och som alltid avslutar världscuptävlingarna här i ruka, både distans och sprint, Den backen ska vi 6 varv uppför på fredag. Vi åkte den hårt sex gånger och filade lite  på tekniska detaljer. I dag var det ganska trögt före och mjukt spår, så ingen av oss slapp inte upp i spåret hela vägen. Hoppas det är bättre före på fredag. I annat fall har vi ju övat i trögast möjliga! KLarar man bara av att saxa energisnålt med liten vinkel är det inte nödvändigvis ett sämre alternativ än att klassa i spåret ända upp. Gårdagens seghet var ett minne blott, skönt!

Annars har dagen kännetecknats av service från killarna i huset. Dagen inleddes med att vi fick komma till färdiggjord frukost. Sedan ville Toni valla mina och Andreas skidor. När vi tre tjejer kom hem från träningen mötte vi Matu som kom skidandes med en ryggsäck. Han hade varit och inhandlat "shithuspapri" som han själv uttryckte det. Alla andra hade redan tränat klart och när vi kom in var golvet dammsuget av Chrisse. Under tiden då vi duschade slängde  Matu och Oskar ihop Strandvalls Specialgryta. (Tärnade kycklingbröst steks med vitlök, sedan häller man på tomatkross och oliver. Detta äts med pasta och parmesanost. De andra tyckte det var supersmarrigt, och jag fick till och med en tomatfri variant med pesto, mums!)  Rätten heter väl egentligen inte något alls, men jag tyckte att den kunde få heta Strandvalls Specialgryta eftersom det var hans recept. Vi andra har märkt att man tydligen vill ha tomatkross på allt när man blir 30 år. Det går ingen nöd på mig i alla fall, jag får ju pesto :D

Jaja, vi damer stod för diskandet. Ikväll ska vi ut för att vädra skateskidorna, men det kan ända att killarna bara har jogging så då kanske det blir de som fixar maten - igen! Vi börjar definitivt stå i tacksamhetsskuld... Imorgon kommer alla att ha vilodag. På våffeldagen! Ca 1,5km härifrån finns ett skidcafé där de säljer våfflor så vi tänkte alla spänna på oss laggarna och dra dit för ett par våfflor. Kanhända köper vi oss ett våffeljärn och gör egna istället för att betala typ 5 euro per person (35e!). Man kan få rätt mycket smet och ett halvtaskigt våffeljärn för den summan :)

Imorgon kommer också Robin hit. Han har beställt ekohavregryn så det måste fixas!

P.S. Tydligen står det på dagens ÖT att vi siktar på 5 i topp i den vanliga stafetten på lördag. Det har jag aldrig sagt, men journalister brukar tendera att höra det de vill höra ;) Det är snarare i sprintsstafetten vi har siktat på 5 i topp, i och med att vi bestämde oss för det redan efter i fjol då vi blev 7e i den tävlingen. Men, det är klart att det skulle sitta bra med en fem-i-topp placering också på normala stafetten. Egentligen är det ganska dumt att försöka sikta på en viss placering, när man ännu inte vet vem som deltar. Vi skidar så hårt vi kan och sedan blir vi vad vi blir i båda stafetterna!

måndag 23 mars 2015

Silver!

Vilken lyckad helg det blev i Pyhäjärvi! Jag kände mig pigg på morgonen så ja gick ut på andra sträckan med bra självförtroende. Första varvet gick ganska sakta men vid varvning gjorde Varis ett ryck som jag hakade på. Efter 1 km saktade han av då han märkte att det gick mycket tyngre att ligga först. Då tog jag täten och skidade sakta nästan till varvning. Då gjorde Rissanen en tempoökning och efter det blev det full gas hela sista varvet. Varis fick en ordentlig lucka men i sista uppförsbacken lyckades jag ta in lite på honom. Tre parstakningslopp på fyra dagar började nog kännas de sista kilometerna. Till växling kom jag samtidigt som 2:an, ca 6 s efter Varis, nöjd och trött. 

Toni spurtade sedan hem silvret, det första för Minken hittills. Så kul att få stiga upp på pallen en gång. För vår skull skulle stafetten gärna ha fått bestå av flera sträckor för Christoffer och Robin skidade också riktigt bra, vi hade alla ganska samma fart å spåret. Dessutom fick jag ju göra min första intervju, det var kul! Ganska braa gick det också fast jag inte var så klar i skallen.

Uppladdningen med slaktning vid Snellmans och ishockey visade sig vara en bra kombination denna gång :) 

Efter tävlingen körde 7 st minkar upp till Ruka där vi skall förbereda oss inför FM. Vi började idag med att köra en tömningsträning på 3,35h skate. Jag sippade, Toni sippade och sedan sippade jag igen. En enorm portion mat och 4 timmar vila efteråt börjar jag känna mig normal igen.

Här finns ingen tvättmaskin så jag anar att mina kläder kommer att utveckla en ny odör innan nästa veckas torsdag då jag reser hemåt. 


söndag 22 mars 2015

WOW VILKEN DAG FÖR IF MINKEN!

Dagens saldo:
5e plats för damlaget (Julia, Emma, Andrea)
2a plats för herrlag 1 (Matu, Oskar, Toni)
10e plats för herrlag 2 (Chrisse, Robin, Jonathan)

Dessutom något annat som inte är mätbart:
En otrolig stämning och sammanhållning bland alla föräldrar, syskon och vallare!
Detta är idrott när den är som bäst!


Silver till Toni, Oskar och Matu!!
Oskar gav sin blomma till Robins mamma Barbro. Priset för bästa supporter?
Bästa känslan i världen!
Selfie! Ögonkloberna tar nästan i kameralinsen!
Mina favoritkillar!

Damstafetten inleddes av Julia, som hade en väldigt jobbig dag. Hennes andning fungerade inte alls och hon svimmade nästan i målfållan enligt hennes pappa. Hon kämpade ändå väldigt tappert och gav inte upp!


För min egen del var det ett superbra lopp - ÄNTLIGEN!
Jag försökte att inte gå ut för hårt och etsade fast blicken i den skidåkare som låg närmast. Tog in, åkte om och upprepade proceduren. När jag började bli trött tänkte jag bara ett mantra som pappa lärde mig igår (från skidskytten Martin Forcad, eller hur det nu stavas). Det funkade. Framförallt funkade kroppen, tekniken och skidorna. Andra bästa etapptid hade jag, yes!

Växlade som 15e till Andrea som bestämt sig för att parstaka (!). Jag böt kläder och när tredje sträckans åkare började närma sig varvning sprang jag ut till banan för att heja. När jag hejade på Kronans lag som låg kring sjunde, dyker plötsligt en frenetiskt stakande Jepobo upp. Det enda jag kunde få ur mig i hejningsväg var: "va fan sysslar du med Andrea?". Jag, som aldrig svär och som alltid brukar hitta något att säga, fick fram min sämsta replik någonsin. ;)
Jag återfick min tjattringsförmåga och trodde jag skulle skrika mig hes när jag peppade henne inför upploppet, men hon höll undan och förde in oss på en 5e plats! Det var tangerat placeringsrekord för vårt lag!

Rätt många var impade av Andreas parstakning efteråt. Särskilt med tanke på att det började snöa var det en taktisk fullträff att åka ovallat. Om man har styrkan vill säga!
30 sekunder blev avståndet till tredje plats. En vanlig Julia-insats hade definitivt gett oss ett brons. Eller det kan man aldrig vara säker på. Kanske jag då hade gått ut i en klunga, råkat ut för en kedjekrock och blivit spetsad med en skidstav så att jag hade dött. Eller helt enkelt, och mindre brutalt, börjat för hårt och gått i väggen. Vi vet ändå alla vilken nivå Julia är på normalt, så det var ju väldigt synd med andningsproblemen. Sjukt bra kämpat ändå. Helt ärligt hade jag inte tagit mig runt med hennes anding, jag som får ångest redan när ett enda andetag blockeras av slem. Men vi kommer igen! Jag ser det ändå som en seger

-Att vi hade tre friska åkare och äntligen fick en slutplacering
- Att killarna tog silver
-Att Andreas rygg inte gjorde ont
- Att jag hade otroligt roligt
- Att jag hade bra skidor
- Att Andrea och jag fick till toppenlopp (vi hade nästan exakt samma etapptid)


Som sagt blev det silver för herrlag 1. Superspännande stafett! Oskar hade andra bästa etapptid.
Lite stolt är jag faktiskt. Misstänker att han skriver ett eget inlägg, så nu avslutar jag min roman.

Vi är nu påväg mot Ruka med vårt silvergäng. Ska bli superskoj!
Tack till alla som hört av sig idag! 

lördag 21 mars 2015

Jess!

Äntligen en toppendag i skidspåret! Dubbelseger till Minken i herrklassen. Kvalet kändes lite trögt men sedan vaknade jag till och gjorde årets bästa spurt i kvartsfinalen. Jag passerade Joni Mäki och gick in som tvåa efter Strandvall. Semifinalen är jag också mycket nöjd med men det räckte inte till en finalplats. Upploppet var långt och tungt att staka men ändå gick det lika fort som att åka diagonalt.

Imorgon blir det en ny chans att lyckas. Jag får åka andra sträckan i första laget med Matias och Toni. Vi har alla chanser att vinna och nu laddar vi på hotellet. Knäpp på tv:n och följ med oss kl.14.15. Nu är det bara att njuta!

äh, ingen semifinal för min del!

Dagens sprint gick väl sådär. Tidskörningen inledde jag superbra, sedan var jag ute i skogen och nosade (balanserade på ett ben i säkert 3sek, men jag föll INTE) men mot slutet stumnade jag helt bort. 19e plats och 25sek efter Malvalehto var inget att hänga i julgranen.

Taggade till till kvartsfinalen, där jag verkligen gav allt jag hade att ge idag. Maija åkte om mig på upploppet fastän jag skidade så mjölksyran kokade, och hon lade beslag på den sista semifinalplatsen. Bättre än såhär var jag inte idag. Jädrans bra var jag utför iallafall, så det var ju alltid ett plus. Tyvärr krånglade jag och Emelie till det efter första nerförsbacken, vilket gjorde att vi båfa fick byta spår och starta från noll-fart. Dit for dyrbar tid! Snällt ändå av Emelie att byta spår så att jag inte behövde skida på konerna, tror inte att någon annan i heatet hade gjort samma sak! Superbra skidor hade farsan också gjort!

Vilken osammanhängande text. Jappjapp, ordentligt uppvärmd e man ju tills imorgon iallafall. Dagens bästa var brorsans skidåkning. Imponerande! Å äntligen en semifinal, han har ju prenumererat på platserna 13-16 (liksom undertecknad).

Jag tycker ni ska fråga honom vilken uppladdning han haft inför helgen. Jag kan lova er att ingen gjort på samma sätt!!

Imorgon e de stafett! KUL! Den tävlingsformen brukar alltid få mej att göra det lilla extra!



fredag 20 mars 2015

Bra genomkörare i Lappfors

Igårkväll ordnade Ik Falken sitt parklopp i Lappfors. I Falken finns det eldsjälar minsann! Under de två-tre senaste åren när vintrarna har varit rätt ovintriga och tävling efter tävling har ställts in, har Falken trotsat vädret och gång på gång lyckats ordna bra tävlingar. Speciellt för juniorerna är det enormt viktigt att de får tävla i hemmaknutarna om vintern. Ju flera tävlingar man kan delta i, desto större chans är det att man får till loppet med stort L, vilket ju är den avgörande faktorn för att man ska tycka att det är roligt och vill fortsätta! Så fastän snön var lite barrig ställvis blev det 10 av 10 traktorer till arrangörerna som gjorde allt de kunde göra!

För egen del blev det en andraplats, ca 2,5 sek till Hennariikka. Enligt Henkka som var min mellantidsropare igår hade hon bättre fäste uppför, själv slintade jag 5 ggr för mycket i varje backe. Det kan ju hända att jag hade bättre glid förstås! Så det var ju inte det att jag var sämre, det var i fästet det satt, höhö! Nåja, onödigt att spekulera. Hursomhelst kändes kroppen bättre än väntat, speciellt parstakningen. Vet inte om det beror på den senaste tidens lugna träning eller om jag bara hade käkat middag för tätt inpå, för jag mådde fruktansvärt illa efteråt och spugglade 3ggr på nervarvningen! Urk, betydligt jobbigare på nerjogg än på tävling. Summa summarum var det en bra genomkörare inför helgen och loppet gav det självförtroende jag behöver nu. Jag har tränat extremt lite denna vecka så jag hoppas och tror att både nervsystem och muskler är alerta!
Bogi var fascinerad över Chrisses skidor! Ekovallning minsann!

Extra roligt var det när vi fick fina priser också. Jag var 2 sekunder ifrån att få en mikro (ååh vad jag hade velat få den då jag kommer att bo själv nästa läsår!). Istället fick jag ett riktigt härligt fluffigt set med täcke och dyna. Lena Ray gav mej dessutom ett tröstepris i form av en gul Ramirent lippis. Som ni ser hittade den en passlig hjässa medsamma!

Angående vallningen var det jag och brorsan som stod för den sista finslipningen så jag har bara mig själv att skylla. Pappa Svölunds Sportsupport Ab var nämligen förhandsbokad av Otto, eftersom If Pucken hade sin årliga föräldramatch. 4-3 lär slutställningen ha varit till barnens fördel, men 2 av föräldramålen ströks tydligen av domar-mammorna p.g.a. att de var "gubbmål".

Nu är vi påväg mot Pyhäjärvi och årets nästsista tävlingshelg. Sprint på lördag och stafett på söndag. Allt sänds i televisionen, kring elva eller tolv på TV2, men jag är inte hundra.
Nu kör vi!!!


onsdag 18 mars 2015

bambi

Gårdagens ishockey lämnade en del att önska. Jag svävade mest omkring och letade min plats, dessutom sjabblade jag bort de flesta chanser jag hade. Men kul var det och slut blev jag, hade säkert medelpuls på 170 i över en timme. Senare ikväll ska jag ta en lätt länk och stretcha lite så att kroppen är redo för tävling imorgon.

måndag 16 mars 2015

Vasa i några dagar!

Idag har jag hittills haft en träningsfri och händelserik dag.

Jag började dagen med frukost, klädtvätt och telefonsamtal till läkare. Sedan meddelade jag åt hyresvärdarna att vi säger upp lägenheten den sista april, cyklade iväg till VRIA-kontoret och fixade en grej, cyklade till apoteket, fixade en hemlig födelsedagspresent, handlade mat, kokade mat, lunchade och var på massage. Sen, kära vänner, deltog jag i ett personligt infomöte på Sports Club. Jag, som är stammis på stans svettigaste och snuskigaste gym, bytte definitivt upp mig!

Min otroligt omtänksamma och genomsnälla kompis Anna hade i en utlottning vunnit en vecka på gymmen Vasa Sports Club och Ladies Club och Spa, men i och med att hon bor i Larsmo gav hon det till mig! Världens bästa överraskning! Min första tanke var att köra en helt brutal vecka efter sista skidtävlingen, vara med på alla de värsta passen i en veckas tid och ha otrolig muskelvärk överallt. Sedan kom jag fram till att jag kanske vinner mest på att ta ut veckan på en av mina återhämtningsveckor och enbart delta i Yoga, Bodybalance och Pilates. Sagt och gjort, vecka 15 kommer att bli en riktigt avslappnande vecka! Som medlem får jag även tillgång till en slags avlappningsavdelning med infrabastu, pool och hela baletten. Åh, vad härligt det kommer att bli!

Efter det mötet cyklade jag hem, satt och filosoferade i tio minuter och cyklade till skolan. Märker ni att jag vill framhäva att jag har en fungerande cykel? Matematiserade i 1,5h och deltog sedan i en undersökning, varefter jag CYKLADE hem. Nu har jag gjort nästan allt skolarbete jag har på min  to-do-list och känner mig ganska nöjd. Johanna och jag har inte många dagar kvar tillsammans här i Vasa så jag ska försöka att inte vara lika nördig kvällstid.

Planerna framöver är inte riktigt spikade. Åker troligtvis hem på torsdag morgon och kommer att delta i Falkens Parklopp i Lappfors för att få upp lite flås inför helgens Suomen Cup i Pyhäjärvi, som ska bli spännande! Efter Pyhäjärvi åker Minken raka spåret till Ruka för att ladda upp där inför veckoslutet därpå då årets sista FM-tävlingar åks. Mina enda FM-tävlingar i år!
Sedan vet jag inte vad jag ska hitta på. Skolan kan jag sköta från vilken plats som helst just den veckan, så kanske det blir Lappland? Jag är ju rätt så flexibel så på något sätt löser det väl sig. Då är säsongen slut. Ska göra mitt allra allra bästa för att få till ett så bra avslut jag bara kan på denna säsong!

Ha det bra!

söndag 15 mars 2015

Hemma och lite jobb

Lapplandsvistelsen blev en riktigt lyckad resa. Kroppen kändes pigg och svarade bra på träningarna, så jag har förhoppningar om att det kan gå bra kommande helg. Dessutom hade vi riktigt tur med vädret vilket gjorde att det var lätt att komma sig ut och träna. Tre timmar i Ylläs kändes lika länge som 30 min i Vörå på konstsnöspåret.

Nu kommande dagarna blir det allt annat än skidåkning. Imorgon får jag inleda slaktsäsongen vid Snellmans, där jag jobbar fram till fredag. På tisdag blir det ishockey vid Kronoby med Snellmans. På onsdag poker med samma gäng och på torsdag Falkens parklopp! 

Hemma - hundjakt och sjukhusbesök

Skönt att vara hemma på en söndag för en gång skull!
Här är allt som vanligt. Full service på mat- och tvättfronten, datakrångel och fortsatt hundjakt.
En Shetlands sheepdog är det som det ska va, tydligen!
Det märks att jakten har eskalerat sedan sist när lillebror letar hund på finska kennelförbundet. På finska!
Viktigt att dokumentera sin sökprocess också, titta här vilken söt lapp jag hittade:
 
 
 
 
 
Sedan har jag en tråkig nyhet.
Min Stål-Fammo har ramlat med sin cykel förra veckan och brutit bäckenet.
Hon är nu på sjukhus och Oskar, jag och Amanda ska dit och hälsa på nu på eftermiddagen.
Vi åkte via Coop i Haparanda och köpte lite smått och gott åt henne, hoppas det boostar läkningsprocessen!
 
 
Det viktigaste är förstås att hon kan börja gå igen, kan bara tänka mig hur ont det måste göra, hela tiden. Kristin Steira, den norska skidåkerskan, bröt ju sitt bäcken i höstas men säsongen gick ju bra för henne i alla fall... Inte för att Fammo ska tävla i världscupen, men ändå skadar det ju inte med positivt tänkande!
 
En rätt tråkig sak, som i relation till olyckan är en struntsak, är att det inte blir något Turkietresa i vår heller. Jag, Fammo, min faster Fiffi och hennes man Rolli hade ju bokat resa i september 2014, men sex veckor före högg ju Rolli i princip av sig sitt ben! Så nu, fem veckor före försök nummer två, bryter Fammo bäckenet. Vi vet ju inte riktigt om vi ska skratta eller gråta åt ödets ironi, men nästa höst SKA jag på resa med dem! Sex veckor före den resan är det yxförbud och cykelförbud. Som sagt, det viktigaste är ju hälsan, så nu håller jag alla tummar och tår för att läkningen går så bra den kan!
 
 
Här är i alla fall lite bilder från stället jag hade tänkt bo på om några veckor. Ett 5-stjärnigt hotell med all inclusive, invid stranden och med bara 5 min in till gamla stan! Vi hade nappat på ett riktigt toppenerbjudande minsann. Som någon annan nu får ;)
 
 
 
 
 
 
 



JAJA, nog om det. Vi kommer igen - tredje gången gillt!

Hörni, man ska ta vara på och uppskatta det man har!
Kram till alla!

Dag 8 och 9

I fredags körde vi en tuffare träning på morgonen, 2 * 5 * 1min på anaeroba tröskeln.
På eftermiddagen åkte jag själv bara en 90minuters runda medan Oskar träffade Robin i spåret och åkte runt fjället.

I går, lördag, hade jag två "kortare" pass på programmet och Oskar långlänk. Jag följde med Oskar i riktning mot Äkäsmylly en timme innan jag svängde tillbaka. Första gången jag åkt på den där långa sjön, vad den nu än heter, utan att blåsa bort! Nästan helt vindstilla var det.

 Hursomhelst började jag känna mig lite seg och bestämde mig under förmiddagspasset att det bara blir en enda träning idag. Första gången någonsin som jag struntat i en träning på läger! Undrar om det är ett tecken på mognad? Eller lättja? Efter en stunds övervägande kom vi fram till att vi lika bra kan åka hem samma dag. Så när jag kom tillbaka till stugan lade jag på duracell-knappen och kokade mat och städade. Hundraprocent hemmafru! När Oskar kom från sin långlänk räckte det inte länge innan vi kunde åka iväg. Via snusgrossisten i Haparanda åkte vi förstås eftersom jag fick en sån abstinens ;)

Innan vi skulle åka iväg pratade jag med en finsk familj som skulle bo på samma ställe som vi. Efter en stunds snack frågade kvinnan om jag var estniska. Shit. Ska man ta det som en komplimang eller inte? Jag började gapflabba och frågade varför hon trodde det. Kvinnan tyckte att jag hade en bra finska men ändå lät lite konstig. HAHA! Om jag tror på hennes ord har min finska under de senaste 4 åren gått från Bosundfinska (ursäkta alla Bosundbor, men detta är den lägsta formen av finska språket! ), till hurrifinska till Estfinska. Nice!
Fast, så bra självkännedom har jag ändå att jag vet att jag definitivt befinner mig på hurrinivån ännu. Level 3 av 5 kanske.

torsdag 12 mars 2015

Dag 7

Idag hade vi bara ett pass. Vi åkte 2,5h klassiskt och de första 45min parstakade jag, sedan åkte jag med bra fart i rätt tuff terräng 1h, därfefter 45min lugnt. Det var en rolig träning då man inte behövde tänka på att hålla ner pulsen, utan kunde åka på fastän det gick uppför. Men det är ju också ganska påfrestande så det passade utmärkt med viloeftermiddag.

 Bara två dagar och 4 pass kvar nu... Va sorgligt! Ska verkligen försöka att göra superbra träningar och fokusera på det jag gör, för det kan vara med de sista snöträningarna denna säsong!

Hoppas ni har det bra, var ni än är!

onsdag 11 mars 2015

Dag 6

 Idag gjorde vi en riktigt härlig utflykt på 6h.
Kesänginkeidas-Latvamaja-Karhukota-Tammitupa-Totovaara-Villen kämppä-Lainio Krouvi (ett snöslott, se bilden) - Ylläsjärvi- Aurinkotupa- Luosu- Tunturijärvi- Velhon kota - Äkäslompolo.

Vi fick bekanta oss med många nya spår och hade solen i ansiktet hela vägen (vi hade planerat hela rutten enligt solen). Vi åkte supersakta å jag njöt av varenda stavtag. Förutom de 4 sista kilometrarna då jag minst sagt hade en svacka!!

Ikväll blir det 20min jogg + rörlighet.

tisdag 10 mars 2015

Dag 5

Här mår vi ännu fint! På morgonen var det dags att öppna spjället och dra 6*3 min klassiskt uppför. Jag tyckte det blev en lyckad träning, motionärerna och pensionärerna lämnade i varje fall långt efter. En sådan träning skulle jag gärna ha med mig varje vecka under vintern men det är lite svårt med tanke på både väderleken och terrängen där hemma. Efter maten var vi båda ovanligt pigga och passade därför på att göra undan lite skolarbete.

På kvällen blev det en nästan tre timmars skatetur runt fjället. Det kom lite snö som gjorde att glidet försvann på slutet. Jag kan nog konstatera att jag har ätit tillräckligt även denna gång för jag kände inte den minsta hunger ännu när vi kom tillbaka, för fettig mat kanske :) Imorgon blir det en molnfri dag och det passar fint för vi kommer att ta en längre skidtur och erövra nya marker för oss. Vi tänkte åka till Lainokrouvi via Aurinkotupa. Därefter blir det möjligtvis en sväng via Aakennus om synfältet inte hunnit bli alltför smalt!

Emma uppför Kukas

Tunturijärvi

Dag 4

Jag fortsätter med mina propagandabilder av fjället, denna gång från en grillkåta. Lyckades få med en roskis också, estetiskt!


Dag 4 var vilodag.

De flesta aktiviteterna kretsade kring skolarbete men vi hann också med en liten chokladbanansgrillningsutflykt (jag kunde inte hålla mig, var tvungen att få med ett sånt ord!), storhandling och bastubad.

Vid Jounin Kauppa hittade vi hjortskav i frysdisken, och det tillsammans med stekt bacon och ugnsrotsaker blev underbart gott! När man kommer hem från ett pass och är lagom trött och hungrig orkar man sällan fixa till det där lilla extra, även om man har bra råvaror, istället slänger man bara in enligt PPA-principen. Pesto På Allt. Därför innebär vilodag alltid lite extra lyx för brorsan och mig när vi är på läger! Batterierna är nu laddade för mera träning :)

söndag 8 mars 2015

Dag 3

Vilken härlig dag vi haft!
På förmiddagen blev det ett parstakningspass, som vi ju förstås inte kunde köra tillsammans då omkretsen på våra armar är lite olika. 2h i bra terräng innehållande 2-3*13min fartuthålliget uppför. Det var rätt så jobbigt men jag kände mig riktigt stark! Pappa har hjälpt mig lite med det tekniska i parstakningen och idag kände jag att tekniken satt. Det måste ju vara ett bra tecken då mina magmuskler gör fruktansvärt ont redan nu. Ofta brukar det onda komma 1-2 dagar efter.

Eftermiddagspasset åktes med fäste. Vi åkte en väldigt fin rutt via Kesänginkeidas upp till Kellostapuli. En flera kilometer lång och lagom brant uppförsbacke med en totalstigning på ca 300m skidade vi i eftermiddagssolen. Sådana backar har man saknat under vintern så det gäller att passa på och förbättra muskeluthålligheten. Passet avslutades med vad vår tränare kallar transmission-träning. Kort och gott handlar det om att växla tempo och rytm i sprintfart.

Efter närmare 14h träning de senaste tre dagarna blir det vilodag redan imorgon. Därefter 5 dagar träning (med en viloeftermiddag). Vi har lite planer för morgondagen redan men det tar vi en annan gång. Huvudet skulle inte vilja vila eftersom vädret idag varit fantastiskt, det bara bränner i fräknarna. Men kroppen behöver nog en paus.

Framöver lovas också bara sol, förutom på tisdag. Det är länge sedan jag mått såhär bra, här vill jag stanna!
Dagens bild (notera att vi inte lade upp någon bild från gårdagens oväder! Välkommen till den raka och ärliga bloggvärlden!)

P.s. Många FSS:are har gjort strålande insatser på FM i Kokkola i helgen. Grattisar till bl.a. Rikhard, Emelie, Alexandra, Charles, Amanda å Jennifer! Säkert har jag glömt någon... Ni som hade en sämre dag: sura en stund, skratta åt eländet  å kom sedan tillbaka dubbelt starkare! Jag rekommenderar starkt Ylläs till dem som vill höja motivationen:)

lördag 7 mars 2015

Dag 2

Idag hade vi långlänk på programmet. Väderleksrapporterna lovade hårda vindbyar och snöfall till kl.11.00, så åkte iväg redan kl.8 för att hinna skida en stund innan ovädret skulle komma. Emma fick kallt om benen efter ca 30 min så vi åkte tillbaka till stugan och fyllde på vätskeförråden på samma gång. Sedan fortsatte vi till Elämänluukku och tillbaka. Saldot blev 5h och ca 60 km. Efter maten stationerade jag mig framför tv:n och följde med världscupen i Lahtis och VM i Kontiolahti. På kvällen var vi ute och joggade 30 min + lite explosiv cirkelträning. Efter det smakade det väldigt bra med ugnslax, potatis och pesto!

Morgondagen lär bli riktigt kul. Två timmar parstakning i solsken och varierande terräng väntar på morgonen. Efter det kommer jag att se på Vasaloppet, jag heijar på Ari Luusua som fått chansen att skida i Team Santander med bröderna Aukland.

10 cm snö kom det här idag så imorgon blir det fint där ute!

fredag 6 mars 2015

Dag 1


Grattis Mommo!

Det har ju blivit lite kutym att födelsedagsbarn får ett eget inlägg, och denna gång är det Mommos tur!
Det är en fräsig dam minsann!
Klok, energisk, omtänksam och fruktansvärt envis.
Ingen är så säker på sin sak som våran Mommo -
det kan man ha nytta av om man bara har en framtand och vill ha en tandreglering!
Här är en bild på radarparet:

Mommo älskar villaliv, fiske och motion i alla former och är engagerad i det mesta som man kan vara engagerad i! Ett stort odlings- och matlagningsintresse har hon också, något som smittat av sig på både Oskar och mig. Besöker man dem om sommaren bör man gå raka vägen till trädgårdslandet. Då brukar man först se ett par färgglada stövlar och sedan en framåtböjd, kräfsande gestalt som står i stövlarna. Efter någon sekund vänder figuren sig om och då skymtar man en leende, solbränd figur med ogräskrattan i högsta hugg! En  minut senare är man fullastad med  fantastiska grödor som inte ser ut eller smakar som något annat. Inget går upp mot att vara bortbjuden till M&M på middag - smaklökarna dansar zumba då!

Mommo följer alltid med hur det går i skidspåret och allt annat vi håller på med. Flera gånger har hon och Moffa rest utomlands för att stå och veva med Finlands flagga (OCH HEJA!) när någon av oss  tävlat för Finland. Utan vidare en av våra mest trogna supporters i med- och motgång, också utanför skidspåret.

Ja, hon är fantastisk på många sätt. Det tycker nog alla som känner henne. Inte minst vi barnbarn som får känna oss alldeles bortskämda med en sådan omtänksam mommo/fammo.
Om jag ens vore hälften så vacker, pigg och snäll i pensionsåldern kan jag skratta mig lycklig! 

Grattis en dag i efterskott Mommo!

Något försenat: min dag i bilder

För en tid sedan fick jag en utmaning om att i text och bild beskriva en vanlig dag. Den 10e februari fotade jag i stort sett allt vad jag gjorde (vilket var uberjobbigt och kändes lite knäppt). Själva inlägget blev däremot något försenat pga tidsbrist. Men bättre sent än aldrig! Här kommer en vanlig dag, så vanlig den kan bli med tanke på att skoltider och träningsprogram varierar från dag till dag! Därför uppmuntrar jag till kritisk läsning ;)

7.30 Väckning + frukost
Liksom lillebror Otto har jag kläderna färdigt framme (med den skillnaden att mamma inte lägger fram mina). Tar skidorna och den färdigt packade väskan med ombyteskläder och återhämtningsmål, och smyger iväg nerför trapporna. Försöker att inte väcka Johanna!
8.00 Avfärd mot Öjberget, Maria hämtar mig
8.20-10.50 Lugn klassisk skidlänk 2,5h. Bra spår och fruktansvärt kladdigt fäste! 
10.50 Ombyte + mellis + hemfärd

11.25 Dusch, hänga upp kläder, packa upp väska, skolkläder på
11.40 Lunch. Tar fram mina byttor, slänger upp den mängd jag behöver på ett fat, sätter in det i mikron, lassar på ett salladsberg, tuggar och sväljer! Nötkött med ris blev dagens lunch!


11.55 Packar ner färdiggjort mellanmål i frozzyn, packar skolväska, kammar håret hehe. Tar en selfie och känner mig fruktansvärt löjlig!

Vad fånig jag känner mig, seeelfie.

Ytterbyxor är ett måste!

12.05 Cyklar iväg till skolan
12.15-13.45 kvantitativa metoder del 2
Majoriteten verkar vara uppslukade av nåt socialt medium men jag inkasserar nördpoäng genom att ställa en massa frågor. Statistik är spännande!

14.00-15.30 Pedagogiska seminarier
Idag var det kursstart så då fick jag göra en namnskylt!

15.45 Hemma, packar väska till simhallen
16.15 Trampar iväg till simhallen

16.30-17.35 60min vattenlöp + simning, fri stil ;) Simmar väldigt sällan men just denna dag råkade jag ha en sån träning.

17.35 Återhämtningsmål + dusch + bastu för att tina upp...
18.05 Hemma igen, packar upp väskan
18.15 Fram med maten! Potatis å kyckling med sallad. Skulle aldrig klara min vardag utan bra planering och många lådor!

18.35-20.55 Skolarbete + ifyllning av träningsdagbok
Kan ärligt säga att jag aldrig hade kunnat genomföra mina studier (med kvalite') om jag inte hade varit rätt benhård med mig själv. Varje termin gör jag en helhetsplan med vad som ska göras när, vilket leder till att jag varje vecka har jag en check-lista som måste göras, det finns inget annat alternativ. Inga TV-serier, inget surfande, inga ursäkter förrän allt har bockats av. Punkt slut. Skryt, skryt, tänker nån. Varsågod och tänk det då ;)








Kl. 20.30 rasslar det i dörren och Johanna kliver in. Med sitt gevär!! "Nu får det vara nog, pang!" Nääe, hon har kommit hem från sin skidskytteträning med juniorer i Korsnäs!


21.00 Bygglov börjar! Stretching och jumpa på min foamruller! Lockar ut Johanna ur sitt rum så att vi kan börja diskutera livets viktiga frågor. 

I pausen hänger jag tvätt, äter kvällsmål och vallar skidor.

22.00 Bygglov slutar. Sätter fram träningskläder och ombytesväska till nästa morgonträning. Ifall det är en lång skoldag gör jag färdigt ett mellanmål någon gång under kvällen.

Sätter fram havtornsbär, järntablett och B-vitamin. Brukar ta det på tom mage mitt i natten när jag är tvungen att pudra näsan.


22.25 Ljusterapi, enligt Cristop Treiers ordination. Det hjälper mig att gå ner i varv och vara här och nu. Johanna brukar också delta, hon är ljusmästaren!

22.30 Godnatt!!


Som sagt, ingen typisk dag i och med att ingen dag är den andra lik. Mycket av dagen handlar ändå om planering. Både vad gäller träning (kläder, utrustning, skjuts, ombyte), skola och mat ( färdiggjord lunch, middag, mellanmål och åh-mål). If you fail to plan you plan to fail, är ett rätt bra uttryck som gäller det mesta.


Shit vad länge det räckte att plita ner detta inlägg (halva resan upp till Ylläs typ)! Kommentera gärna! :)